Vad är nokturi?
Brukar du vakna nästan varje natt en, två eller till och med tre gånger för att du behöver gå på toaletten för att kissa?
Då är det vad läkare kallar nokturi, dvs att gå upp på natten för att kasta vatten. Detta är lika vanligt hos män som hos kvinnor och kan drabba människor i alla åldrar, även om det blir vanligare med stigande ålder.
Nokturi är en av de vanligaste orsakerna till störd nattsömn,1 och drabbar mer än hälften av alla som fyllt 50.2
Varför får man nokturi?
Vår kropp producerar urin för att bli av med överflödigt vatten samt icke önskvärda ämnen och salter. Vi producerar normalt 1-2 liter urin per dag, varvid den nattliga produktionen bör vara cirka en fjärdedel av den normala mängden per dygn.3
Nokturi uppkommer ofta när den nattliga urinmängden är större än urinblåsan kan klara av.3, 4
Detta beror antingen på att den nattliga urinmängden är större än normalt, eller att urinblåsan inte längre rymmer så mycket som den borde.
Hur påverkas man av nokturi?
När man behöver vakna på natten för att gå på toaletten blir ditt sömnmönster stört och sömnkvaliteten försämras.5 Om detta upprepas regelbundet kan det leda till sömnunderskott och negativt påverka livskvaliteten.6 Du blir lättare trött, irriterad och/eller nedstämd. Det ökar dessutom risken för att du ska råka ut för en olycka7, 8 eller bli sjuk.9
Vad kan du göra själv för att bli bättre?
Det kan hjälpa om du minskar din konsumtion av koffein (t ex te och kaffe) samt alkoholdrycker. Det är också bra att inte äta för sent eller dricka någonting strax före sängdags, om du inte är törstig. Samtidigt är det viktigt att du inte minskar ditt normala dagliga vätskeintag.
Vad kan du mer göra?
Din läkare är den som bäst kan råda dig, så tveka inte att diskutera ditt problem med honom eller henne. Han eller hon kan då undersöka den egentliga orsaken till problemet och föreslå eventuell nödvändig behandling.
Beror nattkissningen på nattlig överproduktion av urin kan det vanligtvis behandlas med en medicin som normaliserar den nattliga urinproduktionen. I vissa fall kan det dock vara lämpligt med ett vätskedrivande preparat. Beror nattkissningen på överaktiv blåsa kan det vara aktuellt med ett blåslugnande preparat. 10
Referenser:
- Middleskoop H, et al J. Gerontol 1996;51A: 108-115.
- Van Kerrebroeck P. et al, Neurourology and Urodynamics 2002, 21: 179-183
- Miller M. JAGS 2000; 48; 1321-1329
- Mattiasson A., et al, Br J Urol 2002, Vol 89, Issue 8, 855-862
- Donovan JL., BJU Int 1999; 84 (suppl 1); 21-25
- Asplund R., BJU Int 1999; 84: 297-301
- Stewart RB. et al, JAGS 1992; 40: 1217-1220
- Weiss JP, Blaivas JG. Nocturia, J Urol 2000; 163: 5-12
- Hetta J BJU Int 1999 (suppl 1): 5-8
- Jensen, K. M.-E, G. Lose et al, Ugeskrift for Læger 164/33, 12 August, 2002; 3849-52
Upptäck mer om
Ferrings forskning kring urologi & uro-onkologi