Om inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

Vad är IBD?

Ulcerös kolit (UC) och Crohns sjukdom (CD) är båda relativt sällsynta inflammatoriska tarmsjukdomar. IBD orsakar ihållande och frekventa diarréer (ofta med blod), buksmärtor, feber, trötthet och viktminskning, inflammation och sårbildning i delar av matsmältningskanalen.

IBD är vanligast förekommande i västvärlden, och kan påverka alla, men i vissa populationer är förekomsten lägre. Förekomsten är generellt högre i större städer och på nordliga breddgrader.

Utveckling av IBD

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom drabbar alla åldersgrupper och kan ha sitt utbrott i alla åldrar, men det högsta antalet nya fall inträffar hos unga.

Förloppet av UC och CD varierar och är oförutsägbart, har olika svårighetsgrad och växlar vanligtvis mellan perioder av aktiv inflammation och perioder med låg aktivitet, eller till och med remission – när patienten mår bra och är fri från symtom. I tidiga skeden kan UC och CD vara svåra att diagnostisera. Symtomen liknar varandra med tillstånd av infektiös gastroenterit och irritabel tarm. Det kan ta flera år innan en korrekt diagnos ställs och patienten ges lämplig behandling.

Orsaker till IBD

Över hela världen görs stora arbeten för att hitta möjliga orsaker till IBD. Trots många teorier är det svårt att helt få förståelse om förändringarna som sker i kroppen. Det verkar finnas genetiska och miljömässiga faktorer bakom IBD, vilket orsakar en obalans i de inflammatoriska processerna i tarmen. Faktorer som virus, bakterier, kost, stress och rökning tros påverka sjukdomen.

Ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Vanligast är att den sitter i nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen, men den kan också angripa hela tjocktarmen. Om bara ändtarmen är inflammerad kallas den proktit. Sjukdomen är kronisk, vilket innebär att den kan återkomma i så kallade skov (tillfällig försämring). Vissa får enstaka skov under sin livstid medan andra har upprepade sjukdomsperioder. De allra flesta som får diagnosen ulcerös kolit kan må bra och leva ett aktivt liv när den akuta fasen av sjukdomen behandlats och är över. Underhållsbehandling används för att hålla sjukdomen under kontroll. Underhållsbehandlingen minskar risken för att inflammationen ska blossa upp igen. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 15-35 års ålder.

Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som kan engagera hela mag-tarmkanalen. Efter den akuta fasen är det vanligt att den återkommer i så kallade skov (tillfällig försämring). Det betyder att den som har sjukdomen kan vara besvärsfri under långa perioder och ibland bara ha lindriga symtom. En del får enstaka skov under sin livstid, andra har upprepade eller mycket långa sjukdomsperioder. Crohns sjukdom beror på en samverkan mellan olika miljöfaktorer och ärftliga faktorer. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 15-35 års ålder, men kan redan debutera i barndomen.

Komplikationer vid IBD

I fall där diarré är mycket frekvent, eller blodig och svår, kan vätskebrist och dåligt näringsupptag förekomma vilket leder till anemi, uttorkning och kraftig viktminskning.

Inflammationen vid Crohns sjukdom kan leda till förträngningar i tarmen vilket kan orsaka buksmärtor. Allvarliga fall kan leda till livshotande komplikationer som blockering eller perforering av tarmen, och det finns ett samband mellan patienter med ulcerös kolit och en ökad risk att utveckla kolorektal cancer.

Risken för tjock- och ändtarmscancer ökar i samband med sjukdomens omfattning och svårighetsgrad, vid vilken ålder den debuterar och hur länge patienten har haft sjukdomen. För patienter som lider av ulcerös kolit kan nya studier visa att risken för kolorektal cancer 10 år efter sjukdomens debut är 2 %, 20 år efter debut är motsvarande siffra 8 % och efter 30 år 18 % högre än hos den genomsnittliga befolkningen.

Hantera och behandla IBD

De flesta som diagnostiserats med antingen ulcerös kolit eller Crohns sjukdom får en rad mediciner som är utformade för att kontrollera eller minska inflammation och symtom, undertrycka kroppens immunsvar.

När inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är aktiv är läkarens huvudsakliga uppgifter att:

• Kontrollera symtomen så snabbt som möjligt
• Korrigera eventuella rubbningar i kroppens närings-, vatten-, vitamin- och mineralnivåer
• Förhindra att allvarliga komplikationer utvecklas
• Minimera risken för framtida skov genom att välja en effektiv underhållsbehandling

Förebyggande av allvarliga långtidskomplikationer

Individer som känner sig hyfsat friska och symtomfria mellan sina skov tenderar att slarva med att följa läkarens rekommendationer för sin underhållsmedicin och att gå till gastroenterologiska kliniken för kontroller.

Ny forskning tyder på långsiktiga hälsofördelar och minskad risk för att utveckla cancer i tjocktarmen och/eller ändtarmen om patienterna tar sin medicin enligt läkarens rekommendationer.

Diet för att kontrollera IBD

I den långsiktiga hanteringen av inflammatorisk tarmsjukdom och för att minska risken för återfall spelar stress och kost en betydande roll. Stressreducering (vilket kan vara svårt) och en adekvat kost som innehåller fibrer (förutom vid förträngningar i tarmen) och vitamin- och mineraltillskott rekommenderas vanligtvis av läkare.

En välbalanserad kost med mycket kolhydrater och hög proteinhalt minimerar risken för näringsbrist vid kronisk diarré. Crohns sjukdom verkar svara bra på specialdieter och vissa patienter svarar på laktos- och glutenfria dieter. Du bör alltid rådfråga läkare om din kost och inte expimentera själv.

Sammanfattning av inflammatorisk tarmsjukdom

Karakteristika för inflammatoriska tarmsjukdomar: